Comment vous dire adieu
Somewhere between happy and a total wreck
Idag har jag och mamma vandrat gata upp och gata ner för att fixa det sista innan avresan. Eller gata upp och gata ner, det var mest en gata, uppsalas centrum är ju så litet <3 anyways, vi köpte bland annat present till min värdfamilj, mami gav tillslut efter och vi köpte en dalahäst, haha. Sen köpte vi en bok (och dom ska få en till också) om sverige och en ljusstake från orrefors. Ska köpa en flagga också :) sen fick jag alla anna gavaldas böcker, älskar dom! Eller ja, jag har ju bara läst två, men dom älskade jag, haha. Borde nog packa nu, men jag är jättetrött och lite opepp. Har lite av va-fan-har-jag-gett-mig-in-på-känslan i kroppen och är lite ledsen över att jag inte kommer hinna träffa de människor jag vill träffa innan jag åker så mycket som jag vill. Men sen ska det ju bli kul också, såklart :>
Herregud, det är bara drygt 3 dagar kvar nu! Det är konstigt, förut var jag mest nervös för hur jag skulle klara mig där, med alla nya grejer som händer och oroade mig inte alls fö hemlängtan eller något av det slaget - nu är det helt tvärt om! Jag tror att det har lite att göra med att jag kanske inte kommer kunna åka ner till lyon när min klass är där, vilket innebär att jag inte träffar fridan och cami förrän i jul. JUL! Snö och sådana grejer, jättelångt ju!
flipper fick vara med på ett hörn
och ja, jag har a thing för den här bilden.. jag bara undrar vad som är så roligt egentligen?
Leave your reasons on the bathroom zink
Åh, jag har haft en jättebra födelsedag! Eller ja, inte i andras ögon kanske, men jag brukar aldrig ha en särskild bra födelsedag, för att det är typ aldrig någonsin någon (förutom släkten då och någon enstaka vän) som kommer ihåg min födelsedag. Men idag (eller igår då) var jättebra! Vaknade av sång och fick frukost och några sms :) sen somnade jag om, gick upp vid tjugo över nio, gjorde mig i ordning och åkte till frisören. Klippte bort det slitna och gjorde slingor! Sen åkte jag till skolan där jag hälsade på mina klasskamrater, var med på franskan, historian och kemin. Väldigt ofta under kemilektionerna tänker jag att det måste vara något fel på mig, varför skulle jag annars tyckat något som protolyser är roligt? Haha. Sen gick jag, cami, frida, filip och mitra till storken och fikade och när jag kom hem var mormor här och vi åt sushi hela familjen. Underbart! Sen har jag bara förberett lite grejer; fyllde i min csn-blankett, försökte fixa fram mitt betygspapper men det funkade inte, skrev en lista på allt jag behöver fixa innan söndag, svarade på alla grattis på facebook, blev lite sentimental när jag hörde jag är en vampyr vilket jag avreagerade mig i camis logg (blev också sentimental av warmness on the soul och samma nätter väntar alla, och då är jag ändå kvar i sverige, pain det kommer bli då) och skrev en packlista. Tänkte att jag skulle lägga upp den, men det blev tre A4-sidor i word så jag tror inte av det är av mycket intresse. Haha!
Life for you has been less than kind, so take a number, stand in line
Annars har jag idag för första gången försökt mig på lösnaglar. Dom satt kvar i en kvart, och dom som inte ramlat av då tog jag bort med våld. Mina naglar är nu lackerade med lim, fast jag har köpt någon remover så det ska väck snart. Mitt besök på gränby som förutom removern skulle bestå av att fixa en kod till mitt kort, resulterade till sist även i en ansiktsmask, nagelsax, skolväska, cola, jordgubbsmer och choklad. Allt var väldigt viktigt, minus ansiktsmasken.
Nu ska jag.. sitta vid datorn lite till, sen borde jagnog städa upp på mitt rum och packa om i min (framtill igår packade) väska. Så att mina födelsedagsfirare kommer fram i morgon! Japp japp, bara fem timmar och 34minuter kvar, sen är jag 17 år, 17 år i staden!
självutlösare med kameran på en papperskorg, puss på det!
I see the want to in your eyes
Life is no Nintendo game
Kläder för ett år? Det här är då vanliga kläder (haha, men alltså som man har på sig inne), sport/gympakläder, sovkläder, underkläder (fast inga strumpbyxor för jag orkade inte rensa bland dom, men dom ska också med), underställ, och två mössor, örongrejer, och ett par vantar. Inga saker alltså, inte ens en ynkaste liten väska eller ett par skor (minus tofflorna och mina gymskor då), utan bara kläder.
Väskorna. Jag började med att packa tjocktröjorna i resväskan men de tog upp halva så de fick vara i ryggsäcken i stället. Men väskorna är alltså fulla och jag har bara kläder, inte ens alla kläder, i dom. Det känns ju bra!
Den senaste veckan har jag träffat lite people och fixat liiite, jag och camilla var och bada i fredags, på lördagen åkte vi till knutby och sov hos Hanna sen i måndags var jag och mami på stan och beställde linser och köpte lite kläder inför Paris. I tisdags träffade jag fridis och vi travarserade på stadens gator och torg, och i onsdags åkte jag till lisa för övernattning, som failade lite, eftersom jag kom hem elva igår och hade sovit i cirkus en kvart. Vi gillar det!
Idag kommer det lite folk hit för att fira mig och min brorsa som fyller år på tisdag, så jag ska städa lite nu. Sen ska jag fixa till mig lite och åka till gränby för att köpa ett par skor. Jag avstod från att köpa dom igår eftersom jag var osäker på om jag kommer få använda dom i skolan och bestämde om dom finns idag så köper jag dom, annars överlever jag utan. Bra filosofi där.
Känner lite med min klass, att gå till kvart i fem första skoldagen är inte att leka med! Själv börjar jag ju inte förrän om 12 dagar ;D
Nyponbuskar, nyponbuskar
Lars Winnerbäck i Gävle 28 juli 2010
OM det var bra! Jag älskar det, så jävla underbart. Tror att det var två-tre låtar jag inte kunde, har bara lyssnat i fyra år ju.. Men vi stod längst fram, om än på sidan och han sjöng du hade tid! Då dog jag lite inuti mig. Sen under jag är hos dig igen så blev jag irriterad på att överstämman inte var med så jag sjöng den istället för att sjunga med, hahah. Fint åsa!
Idag har jag fixat och trixat inför Paris. Jag, min mama och min papa tog oss ner till banken och fixade så nu har jag ett bankkort på väg. Sen åkte jag och mamma ner till stan och gjorde av med massvis med pengar, eheheh. Jag orkar inte ta några bilder, men jag (mamma då) köpte ett stycke resväska och ryggsäck, stora båda två! Jag skulle ha köpt skolväska också, men jag är väldigt kräsen så efter tredje affären gav mamma upp, haha. Vi köpte också lite skolgrejer (i juli, that's a first) , pennor, sudd, kalender och en svensk-fransk ordlista. Ett rutat block köpte vi också eftersom jag ska gå en mattekurs nästnästa vecka, mina skolblock köper jag i Paris så jag slipper onödig vikt på flyget :) Tillsist utnyttjade vi det som fanns kvar på mitt presentkort på monki. 3,50 kr. Mamma köpte en t-shirt och jag fick en t-shirt, en kjol (som går ner till knäna, of course) och ett linne. På åhléns köpte vi strumpor. Haha, användbar information.
En annan sak som hände idag var att jag fick ett till mail från värdföräldrarna och problemet med gitarren (som jag inte har nämnt här tror jag, men ändå) är löst! Jag får låna monsieurs gitarr som han inte har använt på tjugo år. Fråga mig inte hur karln har överlevt, men snällt var det i alla fall. Dom skrev att min franska var jättebra, men jag tror ändå att dom satt och fnissade lite, det är ju sånt man måste säga ;) jag skrev att jag lyssnade på nästan allt från hårdrock och metal till amerikansk pop och opera och dom såg (eller hörde ;D) helst att jag inte spelade hårdrock på natten, haha, men det var typ det enda dom kommenterade ur mitt brev, förutom att det var kul att veta mer om mig.
Tillsist, idag är det 29 juli. En månad kvar!
No damn jedis or hobbits this time
Waaa, nu har jag skickat mail till värdfamiljen. Mitt mail var betydligt längre än deras och jag skrev om allt man kan tänkas veta om mig, nästan. Ylva rättade brevet, men ingen av oss orkade egentligen bry sig, så varannat ord är säkert fel ändå. Ser framför mig hur dom samlats runt datorn och skrattar så att dom får tårar i ögonen, sånt där franskt skratt också. Haha.
Det både isar och bränns, jag vet hur det känns, Hjärter Dam
Dom verkar jättesnälla och dom kan prata engelska, även om dom inte vill det för dom vill att jag ska lära mig så mycket franska som möjligt, men om jag får total blackout så kan jag ju i alla fall använda enstaka ord på engelska. Och hahaha, dom hade kollat upp mig på facebook! Eller ja, kollat upp och kollat upp, jag har sekretessbelagt min facebook så det går inte, men dom hade kollat min profilbild i alla fall och skickade med den i mailet för att kolla om det verkligen var jag. Tur för dom att det inte är så många i min ålder som heter Åsa Tallberg! Hoppas bara att dom inte tror att det är snö året om i Sverige, jag har nämligen snö i bakgrunden.. Haha, så dumma är de nog inte.
Jag har komponerat ihop ett eget mail om mig själv, men jag har inte skickat det.. Gud jag skäms ju bara jag tänker på hur dålig min franska är! Dom hade skickat lite bilder, så jag ska väl skicka bilder på oss och mig också, ska bara fundera vilka, våran dator gick ju sönder och ingen vet var sladden till kameran är så jag vet inte hur många vi har ;)
Och idag är det bara 6 dagar kvar till Lars Winnerbäck i Gävle! Och nu är det ju typ 5 för det är ju nästan den 23:e nu. Party!
Värdfamilj!
Dom heter Foucauld och Marie-Christine Leurant och har fyra barn, två pojkar och två flickor. Pojkarna är inte direkt pojkar, haha, de är 25 respektive 24 år, gifta och utflugna. De heter i alla fall Marc och Franois. Döttrarna heter Caroline och Anne-Sophie, Caroline är 20 och Anne-Sophie tog studenten i år så hon är 92:a skulle jag tro!
Marie-Christine jobbar på Givaud, ett företag som producerar parfymer, som marknadsförare och Foucauld jobbar deltid på IBM, där han ansvarar för rekrytering av handikappad personal. Vet inte riktigt vad som menas med det, men ja.
Det står inte så mycket om Caroline, mer än att hon är student, jag vet inte ens om hon kommer bo hemma, men Anne-Sophie är tydligen ”mycket seriös med sina studier men inte särskilt sportig” för att citera brevet. Haha, inte särskilt sportig, då vet jag! Varför skrev dom det, liksom? Eller ja, det kanske var för att jag har sagt att jag tycker mycket om sport. Pappan brukar i alla fall simma regelbundet, så han kanske är sportintresserad, så jag har någon att prata sport med!
Dom bor strax utanför Paris, det tar typ 10 minuter med tåg, och det går också två olika bussar. Det är ju bättre än vad jag är van med, haha. Deras hus är en typisk frank villa från början av 1900-talet och efter vad jag har sett på Google Earth (stalker<3) så är det jättegulligt, men kanske inte vad jag skulle kalla villa. De har även ett sommarhus i Normandie, vid havet (jag som hade hoppats på en stuga i Chamonix ;)), men det är inte säkert att jag får följa med om dom åker dit.. …. punkt.
Sen kommer den lilla twisten, som jag tror egentligen är det enda förutom språket som kommer vara utmaningen: de är troende katoliker. De går regelbundet i kyrkan och är engagerade i församlingen. Jag har inget emot att det är troende – jag tycker att det är jätteroligt med andra kulturer och seder – eller ens att gå i kyrkan med dom, så länge dom inte tvingar på mig deras religion. Och jag kommer fan i mig ha på mig vad jag vill när jag är hemma, haha (om du inte fattar vad jag menar, läs senaste inlägget)!
Sen är det en maaaassa regler som jag måste följa enligt skolan och familjen förväntar sig tydligen ett korrekt socialt uppförande och att jag är öppen, ärlig och ordningsam.. Host! Men jag tänkte att jag skriver om reglerna någon annan dag, de är så många!
Aaaah, det här ska bli så sjukt roligt! Jag är nöjd med familjen, även om det finns några saker som jag hade velat ändra på, jag hade gärna inte varit yngst.. Igen.. Haha, men jag tror att jag överlever! :D
Såhär nöjd och glad är jag nu. Haha, eller?
Klädkod
När jag var på intevju den 30:e april (btw, men vem lägger en intevju på valborg?) så fick jag för första gången veta att det finns en klädkod på skolan. Egentligen är det inte Svenska Skolans klädkod utan St Dominiques, som är en fransk, katolsk gymnasieskola som lånar ut sina lokaler till SSP, men eftersom vi vistas i deras lokaler så måste vi följa deras klädkod. Deras katolska klädkod. Om jag ska beskriva vad jag har på mig en vanlig dag så är det typ en kjol och ett linne/en klänning/en tunika, en kofta, strumpbyxor och skor, och eftersom jag är 1,60, med klack. Jag har nästan aldrig byxor på mig! Dessutom slutar den här kjolen/tunikan/klänningen MAX två decimeter ner på låret.
Vad är då klädkoden?
Kort och gott uttryck ”Vårdad klädsel”. Jag har aldrig upplevt att jag klär mig särskilt ovårdat, men tji fick jag! Vi får inte använda högklackade skor eller korta kjolar, ha urringade tröjor och pojkar får inte ha nerhasade byxor. Jag fick lite smått panik, haha, jag förstod ju såklart att komma i 13 cm stilettklackar, en kort, tajt kjol, ett urringat linne och världens största pushup inte var särskilt välkommet, men ärligt talat vem med någon självkänsla klär sig så? Så först blev jag sur, haha, för jag tycker inte att jag klär mig ovårdat.
Men nu i efterhand, när jag varit ute på kjol och byxjakt, så känner jag mig rätt nöjd. Det var ju faktiskt inte så illa, haha.
Min morfar är den enda som någonsin påpekat och uttryck sitt missnöje över min kjollängd. Önskar att han kunde vara här och se mig nu, då skulle han kanske blivit lite stolt, hihi.
falling at the speed of light
Jag publicerade det här inlägget i torsdags men råkade ta bort det, haha!
Så, idag bestämde jag mig för att ta tummen ur och skriva ett första inlägg. Jag tänker inte göra någon direkt presentation av den här bloggen, för jag förutsätter att alla som hittat hit redan känner mig (fast nu känner jag mig ju tvungen, så.. Om du inte känner mig heter jag Åsa Tallberg och ska gå tvåan på gymnasiet i Svenska Skolan i Paris, puss på dig för att du läser!). Men den här bloggen är till för att ni här hemma i Sverige ska kunna hålla er uppdaterade på vad jag gör là-bas.
Jag åker till Paris den 29:e augusti, och innan dess kommer jag bara skriva om saker som rör Paris, det är tanken i alla fall, så det kommer nog vara rätt slow action här ett tag, men sen tar det hus i helvete! Haha, nu får det räcka med presentationen. Enjoy!
Idag är det den femtonde juli, vilket betyder att det är officiellt mitten av juli, som i sin tur betyder att beskedet om vilken min blivande värdfamilj kommer att bli kan komma nerdimpandes i postlådan eller maillådan vilken dag som helst nu. Det var väl lite därför jag kände att idag var en passande dag att börja skriva.
För övrigt kan tilläggas att jag gillar variationen på antalet sömntimmar de senaste dagarna.
Måndag-Tisdag: 0 timmar
Tisdag-Onsdag: 16 timmar
Onsdag-Torsdag: 2,5 timmar
Är det inte underbart så säg!
