Lars Winnerbäck i Gävle 28 juli 2010

OM det var bra! Jag älskar det, så jävla underbart. Tror att det var två-tre låtar jag inte kunde, har bara lyssnat i fyra år ju.. Men vi stod längst fram, om än på sidan och han sjöng du hade tid! Då dog jag lite inuti mig. Sen under jag är hos dig igen så blev jag irriterad på att överstämman inte var med så jag sjöng den istället för att sjunga med, hahah. Fint åsa!

Idag har jag fixat och trixat inför Paris. Jag, min mama och min papa tog oss ner till banken och fixade så nu har jag ett bankkort på väg. Sen åkte jag och mamma ner till stan och gjorde av med massvis med pengar, eheheh. Jag orkar inte ta några bilder, men jag (mamma då) köpte ett stycke resväska och ryggsäck, stora båda två! Jag skulle ha köpt skolväska också, men jag är väldigt kräsen så efter tredje affären gav mamma upp, haha. Vi köpte också lite skolgrejer (i juli, that's a first) , pennor, sudd, kalender och en svensk-fransk ordlista. Ett rutat block köpte vi också eftersom jag ska gå en mattekurs nästnästa vecka, mina skolblock köper jag i Paris så jag slipper onödig vikt på flyget :) Tillsist utnyttjade vi det som fanns kvar på mitt presentkort på monki. 3,50 kr. Mamma  köpte en t-shirt och jag fick en t-shirt, en kjol (som går ner till knäna, of course) och ett linne. På åhléns köpte vi strumpor. Haha, användbar information.

En annan sak som hände idag var att jag fick ett till mail från värdföräldrarna och problemet med gitarren (som jag inte har nämnt här tror jag, men ändå) är löst! Jag får låna monsieurs gitarr som han inte har använt på tjugo år. Fråga mig inte hur karln har överlevt, men snällt var det i alla fall. Dom skrev att min franska var jättebra, men jag tror ändå att dom satt och fnissade lite, det är ju sånt man måste säga ;) jag skrev att jag lyssnade på nästan allt från hårdrock och metal till amerikansk pop och opera och dom såg (eller hörde ;D) helst att jag inte spelade hårdrock på natten, haha, men det var typ det enda dom kommenterade ur mitt brev, förutom att det var kul att veta mer om mig.

Tillsist, idag är det 29 juli. En månad kvar!

Idag tänkte jag skriva om något som inte har det minsta med Paris att göra. Eller först kan jag ju säga att idag har jag faktiskt mailat värdfamilj. Visade sig att jag mailet inte hade gått fram. Jag försökte tre gånger. Haha. Men nu är det i alla fall skickat och mottaget och jag undrar om dom kommer svara. Och om dom kommer sitta och skratta år mig.. haha! Och så har jag hjälp min mamma med några saker idag, så jag jobbar mig närmre till att "tjäna in" pengarna hon och papi lägger ut på mig :)

MEN. Imorgon är dagen! Det är den tjugoåttonde juli, och inte nog med att min pappa och bror har namnsdag (tror jag.. ;D) så är det Lars Winnerbäck i Gävle!!! Åååh, happyface! Jag har längtat så länge och jag har haft så mycket i huvudet på sistone så det kommer verkligen bra!
Det är fjärde gången nu jag ser LW live och även om alla gånger har varit bra, så var nog ändå tänk om jag ångrar mig sen ångrar mig igen-turnén den bästa. Vi köade kanske en och en halv timme och stod längst fram. Total lycka. Så vi planerar att göra om det i år igen. Imorgon lämnar vi Uppsala vid 12-tiden för att anlända i Gävle 13.30, insläppet är 17.00. Men det kommer bli suuuper! Sista tåget går hem 23.00 men då är det inte slut än så min pappa kommer och hämtar mig. Typ två timmar med bil? Men väääärt ju! (utropstecken verkar vara min grej.. Hmm.. !!!!) Jag hoppas verkligen inte att LW släpper något nytt album i höst (fast då hade jag nog hört om det.. haha) för jag måste ju gå då! Haha, ja, jag är lite extrem. Men nu tänkte jag lista ett par låtar som jag tycker om och hoppas han spelar imorgon :D

Mitt favoritalbum är Med solen i ögonen som innehåller låtar som Gråa dagar, Mamma är säkert nöjd, Med bussen från stan, Solen i ögonen, Varning för ras och Tvivel. Det är ett av de tidiga albumen, det tredje tror jag, och släpptes 1998 (haha, jag var 5) . Mamma är säkert nöjd och Med bussen från stan kommer han nog inte spela, tror nog att de är bättre som typ bakgrundsmusik när man pluggar eller något, men jag tycker jättemycket om dom! Dom andra är nog inte helt omöjligt att han spelar :) från albumen innan kan jag inte så många låtar, och jag tror inte att han spelar dom så mycket längre, men "Kom änglar" från första albumet Dans med svåra steg spelas nästan alltid. Från nästa album, Rusningstrafik, finns ett par som jag gillar, men tror inte att jag har hört någon live. En av alla dom, Balladen om konsekvenser, En svår och jobbig grej och Nån annan (som jag häromdan läste att han skrev när han var sjutton!).
Sen blir det för många per album som jag tycker om, haha. Men här är ett par av mina favoriter:

Balladen om konsekvenser (Rusningstrafik)
Du får mig (Kom)
Du hade tid (Singel)
Elden (Singel)
Elegi (Vatten under broarna)
En svår och jobbig grej (Rusningstrafik)
För dig (Live - för dig) Det är den versionen jag lyssnar på i alla fall.
Gråa dagar (Med solen i ögonen) - min favorit!
Hjärter Dams sista sång (Vatten under broarna)
Hon kommer från främmande vidder (Vatten under broarna)
I dina ögon (Singel)
Jag fattar ingenting (Daugava)
Jag får liksom ingen ordning (Tänk om jag ångrar mig sen ångrar mig igen)
Kom i håg mig (Kom)
Kom änglar (Dans med svåra steg)
Mamma är säkert nöjd (Med solen i ögonen)
Mareld (Vatten under broarna)
Med bussen från stan (Med solen i ögonen)
Nån annan (Rusningstrafik)
När sommaren kommer (jag tror att det är en singel)
Om du lämnade mig nu - i duett med Miss Li (Daugava)
Om tiden vill ifatt (Singel)
Pacemaker (Med solen i ögonen)
Solen i ögonen (Med solen i ögonen)
Söndermarken (Söndermarken)
Tidvis (Daugava)
Timglas (Söndermarken)
Varning för ras (Med solen i ögonen) och slutligen
Över gränsen (Söndermarken)

Slutsats: Jag tycker om väldigt många av låtarna. Och det här är inte ens alla.. Haha!
Nu ska jag gå och lägga mig tror jag, ska upp tidigt (eller tidigt.. haha) imorgon för att åka till stan med mami innan vi åker till gävle. (Förresten, mitt längsta inlägg hittills är om Lars Winnerbäck, förvånad eller? ;))


Jag och Lisa innan spelningen i december

Idag fick jag brev från min värdfamilj! Jag har anmält mig till en mattekurs i slutet på lovet och när jag skulle kolla om jag hade fått någon bekräftelse på min anmälan så såg jag att jag hade fått mail från Frankrike. Gud vad glad jag blev, haha! Dom skrev lite saker om familjen, mest som jag redan visste om, haha, men tydligen hade de inte tagit emot någon förut så jag blir första gången dom är värdfamilj. Skönt att man slipper vara ensam med att vara ny.. :)
Dom verkar jättesnälla och dom kan prata engelska, även om dom inte vill det för dom vill att jag ska lära mig så mycket franska som möjligt, men om jag får total blackout så kan jag ju i alla fall använda enstaka ord på engelska. Och hahaha, dom hade kollat upp mig på facebook! Eller ja, kollat upp och kollat upp, jag har sekretessbelagt min facebook så det går inte, men dom hade kollat min profilbild i alla fall och skickade med den i mailet för att kolla om det verkligen var jag. Tur för dom att det inte är så många i min ålder som heter Åsa Tallberg! Hoppas bara att dom inte tror att det är snö året om i Sverige, jag har nämligen snö i bakgrunden.. Haha, så dumma är de nog inte.
Jag har komponerat ihop ett eget mail om mig själv, men jag har inte skickat det.. Gud jag skäms ju bara jag tänker på hur dålig min franska är! Dom hade skickat lite bilder, så jag ska väl skicka bilder på oss och mig också, ska bara fundera vilka, våran dator gick ju sönder och ingen vet var sladden till kameran är så jag vet inte hur många vi har ;)

Och idag är det bara 6 dagar kvar till Lars Winnerbäck i Gävle! Och nu är det ju typ 5 för det är ju nästan den 23:e nu. Party!

The noble art of letting go - Rebekka Karijord



Eller Spotify för bättre version.

No new cities, lovers, friends
can make you feel complete
The sense of loneliness remains
no matter who you meet

Idag var dagen D, när jag kom nerstudsandes för trappen viftade min papi med ett kuvert. Det här är min värdfamilj!

Dom heter Foucauld och Marie-Christine Leurant och har fyra barn, två pojkar och två flickor. Pojkarna är inte direkt pojkar, haha, de är 25 respektive 24 år, gifta och utflugna. De heter i alla fall Marc och Franois. Döttrarna heter Caroline och Anne-Sophie, Caroline är 20 och Anne-Sophie tog studenten i år så hon är 92:a skulle jag tro! 

Marie-Christine jobbar på Givaud, ett företag som producerar parfymer, som marknadsförare och Foucauld jobbar deltid på IBM, där han ansvarar för rekrytering av handikappad personal. Vet inte riktigt vad som menas med det, men ja.
Det står inte så mycket om Caroline, mer än att hon är student, jag vet inte ens om hon kommer bo hemma, men Anne-Sophie är tydligen ”mycket seriös med sina studier men inte särskilt sportig” för att citera brevet. Haha, inte särskilt sportig, då vet jag! Varför skrev dom det, liksom? Eller ja, det kanske var för att jag har sagt att jag tycker mycket om sport. Pappan brukar i alla fall simma regelbundet, så han kanske är sportintresserad, så jag har någon att prata sport med!

Dom bor strax utanför Paris, det tar typ 10 minuter med tåg, och det går också två olika bussar. Det är ju bättre än vad jag är van med, haha. Deras hus är en typisk frank villa från början av 1900-talet och efter vad jag har sett på Google Earth (stalker<3) så är det jättegulligt, men kanske inte vad jag skulle kalla villa. De har även ett sommarhus i Normandie, vid havet (jag som hade hoppats på en stuga i Chamonix ;)), men det är inte säkert att jag får följa med om dom åker dit.. …. punkt.

Sen kommer den lilla twisten, som jag tror egentligen är det enda förutom språket som kommer vara utmaningen: de är troende katoliker. De går regelbundet i kyrkan och är engagerade i församlingen. Jag har inget emot att det är troende – jag tycker att det är jätteroligt med andra kulturer och seder – eller ens att gå i kyrkan med dom, så länge dom inte tvingar på mig deras religion. Och jag kommer fan i mig ha på mig vad jag vill när jag är hemma, haha (om du inte fattar vad jag menar, läs senaste inlägget)!
Sen är det en maaaassa regler som jag måste följa enligt skolan och familjen förväntar sig tydligen ett korrekt socialt uppförande och att jag är öppen, ärlig och ordningsam.. Host! Men jag tänkte att jag skriver om reglerna någon annan dag, de är så många!

Aaaah, det här ska bli så sjukt roligt! Jag är nöjd med familjen, även om det finns några saker som jag hade velat ändra på, jag hade gärna inte varit yngst.. Igen.. Haha, men jag tror att jag överlever! :D



Såhär nöjd och glad är jag nu. Haha, eller?

När jag var på intevju den 30:e april (btw, men vem lägger en intevju på valborg?) så fick jag för första gången veta att det finns en klädkod på skolan. Egentligen är det inte Svenska Skolans klädkod utan St Dominiques, som är en fransk, katolsk gymnasieskola som lånar ut sina lokaler till SSP, men eftersom vi vistas i deras lokaler så måste vi följa deras klädkod. Deras katolska klädkod.  Om jag ska beskriva vad jag har på mig en vanlig dag så är det typ en kjol och ett linne/en klänning/en tunika, en kofta, strumpbyxor och skor, och eftersom jag är 1,60, med klack. Jag har nästan aldrig byxor på mig! Dessutom slutar den här kjolen/tunikan/klänningen MAX två decimeter ner på låret.

Vad är då klädkoden?
Kort och gott uttryck ”Vårdad klädsel”. Jag har aldrig upplevt att jag klär mig särskilt ovårdat, men tji fick jag! Vi får inte använda högklackade skor eller korta kjolar, ha urringade tröjor och pojkar får inte ha nerhasade byxor.  Jag fick lite smått panik, haha, jag förstod ju såklart att komma i 13 cm stilettklackar, en kort, tajt kjol, ett urringat linne och världens största pushup inte var särskilt välkommet, men ärligt talat vem med någon självkänsla klär sig så? Så först blev jag sur, haha, för jag tycker inte att jag klär mig ovårdat.

Men nu i efterhand, när jag varit ute på kjol och byxjakt, så känner jag mig rätt nöjd. Det var ju faktiskt inte så illa, haha.

Min morfar är den enda som någonsin påpekat och uttryck sitt missnöje över min kjollängd. Önskar att han kunde vara här och se mig nu, då skulle han kanske blivit lite stolt, hihi.

Jag publicerade det här inlägget i torsdags men råkade ta bort det, haha!



Så, idag bestämde jag mig för att ta tummen ur och skriva ett första inlägg. Jag tänker inte göra någon direkt presentation av den här bloggen, för jag förutsätter att alla som hittat hit redan känner mig (fast nu känner jag mig ju tvungen, så.. Om du inte känner mig heter jag Åsa Tallberg och ska gå tvåan på gymnasiet i Svenska Skolan i Paris, puss på dig för att du läser!). Men den här bloggen är till för att ni här hemma i Sverige ska kunna hålla er uppdaterade på vad jag gör là-bas.
Jag åker till Paris den 29:e augusti, och innan dess kommer jag bara skriva om saker som rör Paris, det är tanken i alla fall, så det kommer nog vara rätt slow action här ett tag, men sen tar det hus i helvete! Haha, nu får det räcka med presentationen. Enjoy!

Idag är det den femtonde juli, vilket betyder att det är officiellt mitten av juli, som i sin tur betyder att beskedet om vilken min blivande värdfamilj kommer att bli kan komma nerdimpandes i postlådan eller maillådan vilken dag som helst nu. Det var väl lite därför jag kände att idag var en passande dag att börja skriva.

För övrigt kan tilläggas att jag gillar variationen på antalet sömntimmar de senaste dagarna.
Måndag-Tisdag: 0 timmar
Tisdag-Onsdag: 16 timmar
Onsdag-Torsdag: 2,5 timmar

Är det inte underbart så säg!

Såg nyss att medan jag satt och knåpade ihop förra inlägget hade jag fått mail från skolan i Paris. Alla elever har nu blivit utplacerade i familjer och breven kan förväntas komma i början på nästa vecka. Wiho!