Värdfamilj!

Idag var dagen D, när jag kom nerstudsandes för trappen viftade min papi med ett kuvert. Det här är min värdfamilj!

Dom heter Foucauld och Marie-Christine Leurant och har fyra barn, två pojkar och två flickor. Pojkarna är inte direkt pojkar, haha, de är 25 respektive 24 år, gifta och utflugna. De heter i alla fall Marc och Franois. Döttrarna heter Caroline och Anne-Sophie, Caroline är 20 och Anne-Sophie tog studenten i år så hon är 92:a skulle jag tro! 

Marie-Christine jobbar på Givaud, ett företag som producerar parfymer, som marknadsförare och Foucauld jobbar deltid på IBM, där han ansvarar för rekrytering av handikappad personal. Vet inte riktigt vad som menas med det, men ja.
Det står inte så mycket om Caroline, mer än att hon är student, jag vet inte ens om hon kommer bo hemma, men Anne-Sophie är tydligen ”mycket seriös med sina studier men inte särskilt sportig” för att citera brevet. Haha, inte särskilt sportig, då vet jag! Varför skrev dom det, liksom? Eller ja, det kanske var för att jag har sagt att jag tycker mycket om sport. Pappan brukar i alla fall simma regelbundet, så han kanske är sportintresserad, så jag har någon att prata sport med!

Dom bor strax utanför Paris, det tar typ 10 minuter med tåg, och det går också två olika bussar. Det är ju bättre än vad jag är van med, haha. Deras hus är en typisk frank villa från början av 1900-talet och efter vad jag har sett på Google Earth (stalker<3) så är det jättegulligt, men kanske inte vad jag skulle kalla villa. De har även ett sommarhus i Normandie, vid havet (jag som hade hoppats på en stuga i Chamonix ;)), men det är inte säkert att jag får följa med om dom åker dit.. …. punkt.

Sen kommer den lilla twisten, som jag tror egentligen är det enda förutom språket som kommer vara utmaningen: de är troende katoliker. De går regelbundet i kyrkan och är engagerade i församlingen. Jag har inget emot att det är troende – jag tycker att det är jätteroligt med andra kulturer och seder – eller ens att gå i kyrkan med dom, så länge dom inte tvingar på mig deras religion. Och jag kommer fan i mig ha på mig vad jag vill när jag är hemma, haha (om du inte fattar vad jag menar, läs senaste inlägget)!
Sen är det en maaaassa regler som jag måste följa enligt skolan och familjen förväntar sig tydligen ett korrekt socialt uppförande och att jag är öppen, ärlig och ordningsam.. Host! Men jag tänkte att jag skriver om reglerna någon annan dag, de är så många!

Aaaah, det här ska bli så sjukt roligt! Jag är nöjd med familjen, även om det finns några saker som jag hade velat ändra på, jag hade gärna inte varit yngst.. Igen.. Haha, men jag tror att jag överlever! :D



Såhär nöjd och glad är jag nu. Haha, eller?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0