Vet inte varför men det saknas något.

UUUPDATE.

Fredag:
Började klockan två på eftermiddagen med bara ett museumbesök (vafan, vad heter det? Muséebesök? AnywayZzzzSSss) på agendan så jag tog sovmorgon och tittade på några Gilmore Girls-avsnitt. När jag kommer ut ur rummet står det en dammsugare och en lapp med ett kryptiskt meddelande. Dammsug ditt rum förstod jag, men städa duschen? Wtf? Jag hann inte med det i alla fall, för tidsoptimist som jag är blev det plötsligt väldigt bråttom. Museumet var sjukt överskattat och efter jag upptäckte att både buren (eller kuben eller vad det var) och dörren in till spindlarna var öppna ville jag inte vara kvar längre. Tog en tur på Champs-Elysées förbi det nya H&M och Zara och handlade gott på Monoprix (det här är information you're just dying to hear, I know). Kom hem och hann inte ens packa klart innan vi skulle åka till Normandie därav noll bloggaktivitet fredag. Vi åkte och hämtade upp bror och svägerska värdfamilj och sen åkte vi. Sammanfattning av kvällen: Kö, GPS, svenska, sent, Rouen, McDonalds, Varengeville, Music and Lyrics, sova.
Hade också varit i Frankrike i två månader.


Jag tog inga bilder under helgen, så dom är från förra helgen. Den här är från Dieppe, där vi inte var i helgen och har alltså ingen egentlig betydelse.

Lördag:
När min värdsyster säger "alla mina kusiner" menar hon ALLA sina kusiner. Och deras föräldrar. Plus eventuella pojk/flickvänner. Jag kände mig inte alls som ett retard bland 25 okända människor som pratar ett språk jag inte kan. Nej, varför tror ni det? Grejen är att jag är egentligen inte ett socialt missfoster och det är inte det att jag inte kan umgås med människor jag inte känner, men det är sjukt mycket svårare när man inte kan språket! Nu har såklart alla förståelse för det när man pratar med dom, men det går liksom inte att starta en konversation eller komma med små inflikar eller kommentera när någon pratar när det tar fyra försök att formulera en mening. Så man (eller jag snarare, kan inte tala för andra) blir lätt utanför.
Kvällen var kul i alla fall, jag och alla kusiner 26-18 år var i farbror värdfamiljs hus för middag och lekar. Mycket trevlans. Jag och syster värdfamilj drog oss hemåt vid tolvtiden.


Atlantkust. Här var vi i alla fall i helgen, fast bilden är en vecka gammal.

Söndag:
Går upp, äter frukost, duschar, kommer ut ur duschen och ingen är i huset. Eller jo, värdbrorns fru men hon försvann också medan jag hämtade min dator. ? Visade sig att dom hade varit i kyrkan. När dom kom tillbaka fick jag veta att vi skulle äta lunch hos farmor och farfar värdfamilj. När? I det ögonblicket. Sådär är det väldigt ofta i min värdfamilj, det är aldrig någon som säger något, jag får veta allt i sista minuten! Just det där var inte så stor grej kanske, men det är mindre kul att få höra "förresten, vi ska åka till vårt sommarhus imorgon. Du ska med. Eller du hade inga planer eller så..?" Efter lunchen (som också var mindre rolig) åkte den andra familjen som bodde i huset hem och jag mådde inte så bra så jag gick upp och sov i två timmar, sen spelade vi sällskapsspel hela kvällen.

Måndag:
Gick upp, åt frukost (varför blir man så himla mätt på kaffe? jag orkar aldrig äta upp min frukost om jag dricker kaffe :o), duschade, packade, spelade spindelharpan, spelade uno, städade och sen åkte vi mot Paris. Det var kö och tog fruktansvärt lång tid. Men det gick bra.

Nu sitter jag och funderar på vad jag ska ha för mig på lovet, då jag verkar vara den enda som inte får besök eller åker hem den här veckan. Känner mig lite stressad och börjar få lite ångest. Snart kommer mina föräldrar.
Puss.


Kommentarer
Postat av: Cami

saknar dig åsi<3

2010-11-02 @ 00:51:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0