Sunday-sad.
Har drabbats av min första riktiga hemlängtan idag och fått flera sms och meddelanden som gjort att jag saknar ännu mera.
Och värdfamiljen var happy family med systrar och bror och svägerska värdfamilj nr 2. Det hjälpte inte. 
Sen trodde dom att jag hade suttit uppe på mitt rum hela dagen och pratat med kompisar eller något sånt istället för att umgås med dom, fast jag hade ju gjort läxor, dom verkade lite buttra över det. Sen när mamma värdfamilj frågade hur det hade varit på svenska affären och jag sade att vi inte hade varit det förstod jag inte riktigt om hon trodde att jag hade ljugit. Sen verkade dom inte heller gilla att Filips värdföräldrar inte hade varit hemma igår kväll, fast vi inte var det heller. Och inte gillade dom att jag hade varit först hos Filip och sen åkt med honom till Ville och sen åkt till Paris med dom och träffat Frida. Fast dom visste att jag skulle göra det. Dom gillade inte heller att jag bara hade umgåtts med svenskar, det var inte roligt sa dom. Jag försökte förklara att nästan vad jag än gör här är roligt för mig, eftersom jag gör det i Paris. Oavsett vad jag gör så är det roligt, för det är nytt. Men det var inte så sa dom.
Att jag hade ätit på McDonalds i Colombes var inte heller bra, jag hade ju kunnat ätit på Champs Élysées. Fastän jag hade ätit här och inte på Champs Élysées för att jag skulle ägna dagen åt läxor så var det ändå inte okej. Inte trevligt, inte coolt, för att använda deras ord.
Dom kunde inte valt en sämre dag för det där.